Stig Engström är en svensk skådespelare som många känner från filmen "Göta kanal". Han föddes 1942 i Stockholm men växte upp i Göteborg. Under över 50 år har han spelat i mer än 60 filmer och TV-produktioner. Hans väg till skådespeleri var inte enkel egentligen. Som ung arbetade han som servitör och seglande på passagerarfartyg till USA. Men han drömde om något helt annat. Till slut tog han steget och gick på teaterskola. De resan från matsal till filmduken är inspirerande och visar att det aldrig är för sent att ändra sin väg.

Från Göteborg till filmduken karriären som tog fart

Efter sin utbildning vid Teaterhögskolan i Malmö började Stig Engström arbeta med teater på allvar. Han var med och bildade gruppen Fria Proteatern 1971, där han spelade under ett helt decennium. Det var dock först 1981 som han fick sitt stora genombrott. Då kom filmen "Göta kanal eller Vem drog ur proppen?" ut. I den spelade han Björn H:son Larsson, en roll som blev hans signatur (den kände alla förresten). Svenska folket älskade honom direkt. Senare spelade han pappan till Christian Bale i "Mio min Mio" och Fritz i "Behind Blue Skies". Han röstade även Professor Dodge i en Swedish dubbing av "Spaceketeers". Engström hade hittat sitt kall och världen tog honom till sitt hjärta.

Livet bakom rampljuset från svåra år till ny start

Men framgång på filmduken betyder inte att livet blir enkelt bakom scenen. Som ung skådespelare kämpade Stig Engström med alkoholproblem. Han var öppen om det, vilket krävdes mod. Alkoholen påverkade hans karriär negativt under många år. Det var som att välja fel kort gång efter gång. Vändpunkten kom 1989 när han blev nykter. Det var då allt förändrades för honom. Han beslutade att leva på ett helt nytt sätt. Idag är han pensionerad från skådespeleri men arbetar som fritidsledarassistent på en skola i Göteborg. Han hjälper ungdomar och ger tillbaka till samhället. Det visar att man aldrig är för gammal för att börja om och göra något meningsfullt.

En man med en verklig historia

Stig Engström är mycket mer än en rollfigur på filmduken. Han är en verklig människa med en historia värd att höra. Många som vuxit upp med "Göta kanal" kommer aldrig att glömma honom i den rollen. Han är fortfarande kvar i Göteborg och arbetar med ungdomar dag ut och dag in och det gör skillnad. Hans öppenhet om sina kamp mot alkoholen gör honom till en inspirationskälla för andra. Han visar att man kan göra misstag, men också att man kan ta kontroll över sitt liv när man vill det verkligen. Det är inte många som kan säga det.